Spel & Sushi

Tjejkväll med spel och sushi var temat för söndagen. En sådan kombination kan ju inte bli annat än lyckad!

Fyra tjejer plus Kajsa var vi som spelade. Vissa hade känt varandra länge, andra var helt nya bekantskaper, och vad passar då bättre än att ta spelfrågorna till hjälp för att lära känna varandra mer?


Emelia får en snabblektion i sushi.


Fyllning ska rullas in…


…och rullen skäras upp!

 


Sushin fick bra betyg av oss alla. Så god!!


Maria och Emelie på bästa spelhumör.

Ny skötväska

Har länge önskat mig en ny skötväska och när jag såg att den jag mest trånat efter var på REA kunde jag inte hålla mig längre utan klickade hem den. Klick klick!

Väskan är från Ju Ju Be och den läckra designen heter LeopardBubblegum. En rymlig och praktisk skötväska är A och O för mig och jag har ju faktiskt använt samma gamla tråkiga väska varje dag i över två år så nu tycker jag att jag kan få unna mig en lite lyxigare variant! :-)

Ibland behöver man prioritera om lite

Jag måste komma ur mitt datorberoende!

Det går helt enkelt inte att vara en tillgänglig tvåbarnsmamma samtidigt som man gör hundra datorärenden. Det fattar ju till och med jag!

Därför har jag flyttat ner datorn till kontoret i källaren och satt upp nya regler till mig själv. All datoranvändning får enbart ske när jag är totalt barnfri, dvs när Kim har hand om barnen och alla projekt som innefattar barn och hushållsgöra är avslutade. Datorn får inte under några omständigheter användas under dagtid när båda barnen är hemma, alla brådskande datorärenden under den här tiden måste göras från telefonen om de nödvändigtvis inte kan vänta.

Om det blir som jag har tänkt mig kommer jag att tröttna på att behöva gå ner i källaren varje gång jag vill använda datorn och helt enkelt inse att det inte går att vara uppkopplad 24/7 när man är föräldraledig. Behovet kommer att minska. På det viset blir det mindre slösurfande men mer effektiv datortid. För när man väl har datorn igång får man ju passa på att göra det som ska göras. Man vet ju inte hur lång tid det dröjer innan nästa tillfälle kommer.

Datorn har blivit mitt liv och jag känner mig tom när jag inte sitter framför den. Weird, I know! Och ett beroende som jag definitivt behöver komma ur. Den dagen jag klarar av att vara utan datorn en hel dag utan att det bekommer mig ett skvatt har jag kommit en lång väg. Mycket lång. Wish me luck.

Om detta kommer att innebära mindre bloggande från min sida är jag inte helt säker på, men visst ser jag en uppenbar risk.

Blommor för dummies

20120120-145649.jpg

Nu är jag desperat. Alla gröna växter som jag någonsin har ägt dör inom några månaders tid. Jag är medveten om att jag missköter dem men jag vet ju inte hur man gör! Har testat allt. Stå i skugga, stå i sol, vattna ofta, vattna lite, vattna aldrig… Osv. Men hur jag än gör slutar det alltid på samma sätt: bladen faller av och hela växten blir brun och torkar.

Mitt hopp står nu till er bloggläsare. Hur sköter man den här typen av gröna växter? Ge mig gärna ett svar på detaljerad nivå, typ ”vattna var 4:e dag med 0,6 dl vatten åt gången”. Hur ska jorden vara? Torr, fuktig etc? Jag älskar krukväxter och vill gärna ha många och stora, men vågar inte köpa av rädsla att de ändå inte kommer att överleva hos mig.

Urpumpad

Jag erkänner. Jag har aldrig varit så mycket för att pumpa ur mjölk. När jag hör andra prata om hur bekvämt det är att pumpa kylen full med bröstmjölk för att de sedan ska kunna åka iväg på ditten och datten utan att behöva tänka på att vara tillgänglig för bebisen hela tiden, tänker jag på hur bekvämt jag tycker att det är att slippa hålla på och pumpa hela tiden. Jag har lite svårt att se problemet med att inte kunna åka hemifrån längre än fyra timmar i sträck för att min bebis behöver ammas. Att vara borta i tre timmar räcker för att jag ska längta ihjäl mig efter Kajsa. Jag behöver hennes närhet minst lika ofta som hon behöver mitt bröst! Jag vill njuta av bebistiden till max, den kommer ändå snart att försvinna.

Men, det kommer säkert att komma en dag då jag mindre frivilligt måste åka iväg en längre stund och då känns det förstås tryggt att kunna förlita sig på att Kajsa inte kommer att vara vrålhungrig under tiden. Därför tänkte jag att jag skulle ge pumpandet en chans. Planen var att alltid ha en flaska på plats i kylen som reserv om det någon gång skulle uppstå en krissituation.

Problemet är att det inte går att pumpa ur mer än ett par droppar vid varje tillfälle. Efter fem-sex pumptillfällen hade jag fått ihop 10 milliliter. Jag är ytterst tveksam till att Kajsa skulle nöja sig med den mängden. Hon får säkert i sig tio gånger så mycket när hon ammar. Så jag sparade den lilla skvätten och fortsatte att pumpa i ytterligare en dag – tills jag hade 20 milliliter. Sedan åkte jag hemifrån och bad Kim att ge Kajsa mat under tiden, mest för att jag ville veta om hon tog flaskan utan problem och hur länge hon stod sig på mängden.

Resultatet kom väl inte direkt som någon överrraskning. Hon totalratade flaskan och jag fick aldrig svar på om två dagars pumpande hade räckt för att mätta hennes lilla bebismage. Och eftersom pumpningen inte var till någon nytta och jag ändå inte tycker att det känns riktigt optimalt att pumpa ur mjölk för att kunna sätta min egentid framför Kajsas grundläggande behov känner jag mig inte direkt motiverad att göra ett nytt försök.

Så där fick jag det bekräftat. Pumpa är helt enkelt inte min grej. Och jag kan uppenbarligen bara producera flaskvägrare till barn.

Tillagt i efterhand: Jag är väldigt medveten om att det med stor sannolikhet är min ovilja att pumpa ur och flaskmata som ligger till grund för att mina barn dissar flaskan. Hade min intention varit att vänja dem, hade jag kunnat göra det.

Lilla tonåren

De som påstår att första gången som ”lilla tonåren” visar sig är vid sex års ålder har fel.

Eller är det bara min tvååring som rasande springer emot mig, knuffar ut mig ur sitt rum, skriker ”MAMMA GÅ UT” och smäller igen dörren mitt framför näsan på mig? ”RÖR MIG INTE” och ”LÅT MIG VA” brukar det också låta när hon är arg.

Hur 17 lärde hon sig det?