Here we go again

Sa jag inte att jag skulle vara fast i VAB-träsket ett halvår framöver? Som om det inte räckte med det, jag själv ska tydligen behöva vara sjuk precis lika ofta som Ella, om inte oftare. För den här gången är det helt och hållet mitt fel att hon är magsjuk. Jag insjuknade med de klassiska symtomen under en pågående utekväll och i det läget är det svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra varifrån det kom. Har jag riktig otur hann jag även smitta några fler av alla de jag träffade i helgen. Nu är det karantän i 48 timmar som gäller. Tristare kan det inte bli!

Happy birthday to me

De senaste dagarna har ägnats åt att ta emot besök och äta tårta eftersom jag tydligen hann fylla år under tiden som jag var sjuk. Och till och med jag kan väl hålla med om att det är ganska roligt att fylla år även om det inte är någon meningsfull ålder. I alla fall när man får så fina presenter!

Rulltårta med vit choklad, hallon och ett ton grädde. Yummy!

Den här snyggingen har numera en VIP-plats i mitt kök. Tack pappa!

Rosor från mi amore ♥ och ett löfte om en resa längre fram i vår.

Fick även pengar, skålar, termosmugg och presentkort på biobiljetter. Hemskt mycket tack alla söta!

Riktig espresso

Lösningen på mitt kaffeproblem visade sig finnas närmare tillhands än jag trodde. Tack vare blogginlägget om kapselmaskinen och min längtan efter en riktig espressomaskin blev jag av en snäll kollega erbjuden att överta en Bialetti Makona som visserligen har några år på nacken men är fullt användbar, gör riktigt gott kaffe och faktiskt även uppfyller kravet på att vara tillräckligt liten och smidig för att passa in i vårt lilla kök. Dock visade det sig krävas vissa färdigheter för att tillreda en perfekt espresso. Det återstår med andra ord en hel del övning innan jag får in den rätta tekniken och känslan, men redan nu smakar det ljusår bättre än vanligt blaskigt bryggkaffe. Hur har jag klarat mig utan en espressomaskin så länge? Min gamla kaffebryggare kan känna sig passé med all rätt.

Mello 2011

Nej då, jag har inte missat att det är Melodifestivalen ikväll. Jag har bara inte orkat bry mig så mycket. Vet inte riktigt vems fel det är mest, mitt eget, jobbets eller förkylningens (som ALLTID slår till vid den här tidpunkten VARJE år, det slår aldrig fel)! Men jag har spanat och pluggat lite i sista minuten (Båda Schlagerbiblarna införskaffade) så jag är ganska fit for fight för kvällen ändå.

Le Kid, Pernilla Andersson, Lorén och Dilba är de namn som i år klingar högst i mina öron. Ett stort SUCK måste också utbringas, och det för att Danny, Sanna Nielsen, Shirley Clamp och Linda Bengtzing ska vara med.

Några förväntningar har jag egentligen inte, som vanligt är det bara lika roligt att få följa cirkusen och ha de närmaste sex lördagkvällarna uppbokade.